Ekonomiska indikatorer

Klassificering av ekonomiska indikatorer

Det finns olika kriterier för att klassificera ekonomiska indikatorer. De viktigaste brukar vara reaktionstid, trendens utveckling eller det ekonomiska område de tillhör.

Ledande, eftersläpande och samverkande ekonomiska indikatorer

Beroende på hur lång tid en indikator tar på sig att reagera på vad som händer i ekonomin kan vi säga att de är ledande, eftersläpande eller samverkande. De ledande indikatorerna, även kallade "ledare", är indikatorer som förutser den allmänna trenden i ekonomin. Därför används de ofta för att förutse ekonomins eller en specifik sektors beteende. Till exempel kan ansökningar om bygglov förutsäga aktiviteten inom byggsektorn.

De eftersläpande indikatorerna är de som förändras efter den allmänna trenden i ekonomin. Därför används de vanligtvis för att bekräfta tidigare prognoser. Till exempel tenderar arbetslöshetsgraden att förändras som en konsekvens av ekonomins allmänna beteende och ändras således först efter att ekonomin har börjat röra sig i en viss riktning.

Samverkande indikatorer är däremot indikatorer som förändras samtidigt som ekonomin. Därför används de ofta för att analysera ekonomins nuvarande tillstånd och de olika ekonomiska cyklerna. Exempel på detta är bruttonationalprodukten (BNP) eller detaljhandelsförsäljningen.

Procykliska och kontracykliska ekonomiska indikatorer

Beroende på en indikators trend jämfört med ekonomins trend sägs en indikator vara procyklisk när den följer samma trend som ekonomin. När ekonomin är i återhämtning är indikatorn också det, och när ekonomin är i recession följer indikatorn med. Exempel är bruttonationalprodukten (BNP), energiproduktionen eller detaljhandelsförsäljningen.

Å andra sidan är kontracykliska indikatorer de som rör sig mot den allmänna ekonomiska trenden. När ekonomin återhämtar sig minskar indikatorn, och när ekonomin är i recession ökar indikatorn. Exempel på detta är arbetslöshetsgraden eller företagens vinster.

Det finns också acykliska indikatorer, som inte visar någon relation till ekonomins allmänna tillstånd, eller där korrelationen är mycket låg. Dessa indikatorer tenderar att vara stabila på lång sikt och strukturella, det vill säga de speglar aspekter av ekonomin som kvarstår över tid och har låg känslighet för kortsiktiga förändringar. Exempel är demografi eller befintlig fysisk infrastruktur.

Ekonomiska indikatorer efter område

I detta fall kan indikatorerna klassificeras beroende på vilket ekonomiskt område de mäter. Det finns många sådana, men de viktigaste är indikatorer för ekonomisk tillväxt, som mäter expansion eller kontraktion i termer av produktion och ekonomisk aktivitet, som BNP. Det finns också arbetsmarknadsindikatorer, som bedömer dynamiken relaterad till en ekonomis arbetskraft, såsom arbetslöshetsgraden eller arbetskraftsdeltagandet.

Vi finner också prisindikatorer, som syftar till att visa förändringar i prisnivåer och variationen i köpkraft över tid, såsom konsumentprisindex (KPI) och inflation. Indikatorer för utrikeshandel visar internationella handelsrelationer, som handelsbalansen och betalningsbalansen.

Därtill är indikatorer för offentlig sektor viktiga, eftersom de mäter aktiviteter relaterade till offentliga finanser och statliga utgifter. Det finns även indikatorer för välfärd och mänsklig utveckling, såsom medellivslängd eller extrem fattigdomsgrad, och sektorsspecifika indikatorer, till exempel jordbruksproduktion, bilförsäljning eller finansiella tjänster, som är särskilt relevanta beroende på land.

Ekonomiska indikatorer och personliga kriterier

Olika människor använder olika kriterier för att avgöra om ekonomins prestation har varit bra eller dålig. Dessa kriterier beror ofta på personliga intressen. Till exempel föredrar exportörer vanligtvis en depreciering av den nationella valutan, medan importörer föredrar motsatsen. Vissa människor föredrar stabilitet, medan andra uppskattar viss volatilitet för att dra nytta av förluster eller vinster från spekulation. Andra är fokuserade på lönenivåer i specifika sektorer som påverkar deras levnadsstandard. Därför har olika grupper av människor olika intressen och tenderar att tolka samma indikator på olika sätt.

Dock finns vissa gemensamma mål, såsom full sysselsättning, prisstabilitet, ekonomisk tillväxt, rättvis inkomstfördelning, balans i betalningsbalansen eller en balanserad statsbudget. Sammanfattningsvis kan en och samma indikator tolkas på många olika sätt beroende på vem som tolkar den.

Användning av ekonomiska indikatorer

Ekonomiska indikatorer följs med olika mål i åtanke. Vissa analyserar dem för att maximera avkastningen på sina investeringar. Andra använder dem för att bedöma det ekonomiska klimatet och avgöra om det är en bra tidpunkt att minska eller expandera verksamheter. Ytterligare andra, såsom ekonomer eller analytiker, gör det helt enkelt för att utvärdera ekonomins prestation, bedöma effektiviteten i en ekonomisk eller finanspolitisk åtgärd, göra ekonomiska prognoser eller jämföra olika länder.

Siffror i sig betyder ingenting om de inte jämförs med något annat. Ekonomiska indikatorer ger endast värdefull information när de jämförs. Till exempel betyder ett konsumentprisindex på 120,8 ingenting om man inte har kompletterande information, såsom basåret som indexet mäts mot, och siffrorna för tidigare månader och år för att observera förändringen. I detta exempel skulle resultatet vara inflationen, som också måste jämföras med resultat från tidigare perioder.