Cirkulärt flödesdiagram

Modellen för det cirkulära flödesdiagrammet är en visuell modell av ekonomin som visar hur pengar flödar genom varu- och tjänstemarknader samt marknader för produktionsfaktorer mellan konsumenter och företag. Modellen bortser tillfälligt från statens roll och nettoexporter.

Graf över det cirkulära flödesdiagrammet

I grafen representerar de blå linjerna, alltså den inre loopen, flödet av produktionsfaktorer som omvandlas till varor och tjänster. De gröna linjerna, alltså den yttre loopen, representerar pengaflödet.

Låt oss följa flödet av produktionsfaktorer som ägs av hushållen. Dessa säljer faktorerna till företagen på produktionsfaktormarknaden. Företagen omvandlar i sin tur dessa faktorer till varor och tjänster som sedan säljs till hushållen på varu- och tjänstemarknaden. Låt oss nu följa pengaflödet: på produktionsfaktormarknaden får hushållen pengar från företagen i utbyte mot produktionsfaktorerna, och de använder sedan dessa pengar för att köpa varor och tjänster från företagen på varu- och tjänstemarknaden.

Den här modellen visar hur hushåll och företag interagerar på två typer av marknader. På varu- och tjänstemarknaden är företagen säljare och hushållen köpare, medan på produktionsfaktormarknaden är hushållen säljare och företagen köpare. Ekonomin inkluderar endast två aktörer i beslutsfattandet: hushåll och företag. Företagen producerar varor och tjänster genom att använda produktionsfaktorer som de köper på produktionsfaktormarknaden, exempelvis arbetskraft, kapital och mark. Hushållen äger produktionsfaktorerna och byter dem mot pengar i form av löner eller hyror från företagen. Företagen säljer i sin tur produkterna på varu- och tjänstemarknaden, där hushållen byter sina pengar mot varor och tjänster. Notera att denna modell exkluderar regeringens roll och internationell handel för att tydligare förklara interaktionen mellan hushåll och företag.

Cirkulärt flödesdiagram och BNP

BNP mäter pengaflödet i ekonomin, vilket kan beräknas på två sätt: genom att summera ekonomins totala utgifter eller genom att summera dess totala inkomster. I båda fallen ska resultatet vara detsamma. Eftersom grafen illustrerar alla ekonomiska transaktioner som sker mellan företag och hushåll i ekonomin, måste den totala produktionen eller BNP vara lika med både de totala utgifterna för varor och tjänster på varu- och tjänstemarknaden och de inkomster som företagen erhåller på denna marknad.

Observera också att för att beräkna den totala produktionen eller BNP i denna ekonomi kan vi titta på något av flödena i båda marknaderna: pengaflödet från företag till hushåll på produktionsfaktormarknaden eller pengaflödet från hushåll till företag på varu- och tjänstemarknaden. Om vi beräknar både den totala inkomsten och de totala utgifterna på en av dessa marknader bör resultaten vara lika. Detta beror på att hushållens utgifter för varor och tjänster är företagens inkomster, och omvänt är företagens utgifter för produktionsfaktorer hushållens inkomster. Varje transaktion som påverkar utgifterna måste alltså påverka inkomsterna i samma utsträckning, och vice versa.