Inkomstelasticitet för efterfrågan
Detta är ett mått som visar konsumenternas svar på förändringar i efterfrågad mängd som en följd av ändringar i deras inkomst. Med andra ord är det den procentuella förändringen i den efterfrågade mängden som resultat av en specifik procentuell förändring i inkomsten. Det beräknas som den procentuella förändringen i den efterfrågade mängden dividerat med den procentuella förändringen i inkomsten.
Inkomstelasticitet för efterfrågan och olika typer av varor
Normala varor
De flesta varor är normala, vilket innebär att efterfrågad mängd och inkomst rör sig i samma riktning. Med andra ord, när inkomsten ökar, ökar också den efterfrågade mängden. Därför har normala varor en positiv inkomstelasticitet för efterfrågan.
Inferiöra varor
Vissa varor är inferiöra, vilket innebär att en inkomstökning minskar efterfrågan på varan. I detta fall rör sig inkomsten och den efterfrågade mängden i motsatta riktningar, vilket gör att inferiöra varor har negativ inkomstelasticitet. Ett klassiskt exempel är efterfrågan på kollektivtrafik när inkomsten ökar, eftersom människor tenderar att köpa privata fordon.
Nödvändighetsvaror
Inkomstelasticiteten för efterfrågan varierar avsevärt mellan olika varor. Nödvändighetsvaror tenderar att ha låg inkomstelasticitet eftersom konsumenter anstränger sig ekonomiskt för att skaffa dem även vid låg inkomst.
Det finns en lag kallad Engels lag, uppkallad efter statistikern från 1800-talet som upptäckte den. Den säger att när en familjs inkomst ökar, minskar andelen av inkomsten som spenderas på mat, även om de totala eller absoluta utgifterna för mat ökar. Med andra ord är inkomstelasticiteten för mat mindre än 1.
Lyxvaror
Motsatsen gäller för lyxvaror, som tydligt tenderar att ha hög inkomstelasticitet för efterfrågan. Konsumenter ändrar lätt sin konsumtion av dessa varor vid ändringar i inkomsten, vilket innebär att de snabbt avstår från dem när inkomsten minskar. Med andra ord har lyxvaror en inkomstelasticitet större än 1.
Hur beräknas inkomstelasticiteten för efterfrågan?
Inkomstelasticitet för efterfrågan definieras som:
\[ E_{d, inkomst} = \frac{\text{Procentuell förändring i efterfrågad mängd}}{\text{Procentuell förändring i inkomst}} \]
Förändringen i efterfrågad mängd (\(\Delta Q\)) och förändringen i inkomst (\(\Delta Y\)) beräknas som skillnaden mellan de initiala och slutliga värdena. Det vill säga:
- \(\Delta Q = Q_{\text{initial}} - Q_{\text{slutlig}}\), där \(Q_{\text{initial}}\) är den initiala efterfrågade mängden och \(Q_{\text{slutlig}}\) är den efterfrågade mängden efter förändringen.
- \(\Delta Y = Y_{\text{initial}} - Y_{\text{slutlig}}\), där \(Y_{\text{initial}}\) är inkomsten före förändringen och \(Y_{\text{slutlig}}\) är inkomsten efter förändringen.
Nu kan vi uttrycka inkomstelasticiteten för efterfrågan i termer av procentuella förändringar i efterfrågad mängd och inkomst på följande sätt:
\[ E_{d, inkomst} = \frac{\frac{\Delta Q}{Q}}{\frac{\Delta Y}{Y}} \]
Multiplicera båda sidor av ekvationen med \(\frac{Y}{\Delta Y}\) för att isolera \(E_{d, inkomst}\):
Multiplicera:
\[ E_{d, inkomst} \cdot \frac{\Delta Y}{Y} = \frac{\Delta Q}{Q} \]
Omarrangera ekvationen för att lösa ut \(E_{d, inkomst}\):
\[ E_{d, inkomst} = \frac{\Delta Q}{Q} \cdot \frac{Y}{\Delta Y} \]
Där:
- \(\Delta Q\) = förändring i efterfrågad mängd
- \(\Delta Y\) = förändring i inkomst
- \(Y\) = initial inkomst
- \(Q\) = initial efterfrågad mängd
Denna formel är användbar för att beräkna inkomstelasticiteten för efterfrågan med hjälp av data om förändringar i mängder och priser.
När den efterfrågade mängden ökar som en följd av inkomstökningar är inkomstelasticiteten för efterfrågan positiv. Om mängden inte förändras är elasticiteten noll, och om den efterfrågade mängden minskar vid inkomstökningar är elasticiteten negativ.
Exempel på beräkning av inkomstelasticiteten för efterfrågan
Låt oss se ett specifikt exempel för att beräkna inkomstelasticiteten för efterfrågan.
Anta att:
- Initial efterfrågad mängd (\(Q\)): 100 enheter
- Slutlig efterfrågad mängd (\(Q_f\)): 80 enheter
- Förändring i efterfrågad mängd (\(\Delta Q\)): \(\Delta Q = Q_f - Q = 80 - 100 = -20\) enheter
- Initial inkomst (\(Y\)): 200 monetära enheter
- Slutlig inkomst (\(Y_f\)): 150 monetära enheter
- Förändring i inkomst (\(\Delta Y\)): \(\Delta Y = Y_f - Y = 150 - 200 = -50\) monetära enheter
Genom att ersätta dessa värden i formeln:
\[ E_{d, inkomst} = \frac{\Delta Q}{Q} \cdot \frac{Y}{\Delta Y} \]
Genom att ersätta värdena:
\[ E_{d, inkomst} = \frac{-20}{100} \cdot \frac{200}{-50} \]
Beräkna varje del:
- \(\frac{-20}{100} = -0.2\)
- \(\frac{200}{-50} = -4\)
Nu multiplicerar vi resultaten:
\[ E_{d, inkomst} = -0.2 \cdot -4 = 0.8 \]
Därför är inkomstelasticiteten för efterfrågan 0.8, vilket indikerar att den efterfrågade mängden ökar med 0.8% för varje 1% ökning av inkomsten, i absoluta termer.