Minimipris

Graf över minimipris

I grafen är jämviktspriset 50 och kvantiteten 1000, men när staten genom reglering inför ett minimipris på 70, blir den efterfrågade kvantiteten vid detta nya pris 600 och den utbjudna kvantiteten 1400, vilket resulterar i ett utbudsöverskott eller ett överskott på 800.

Överskottet uppstår eftersom de konsumenter som var villiga och kunde köpa varan till ett pris under 70 nu lämnar marknaden eller köper en mindre mängd av varan. Å andra sidan, eftersom minimipriset genom reglering är högre än jämviktspriset, ökar den utbjudna kvantiteten. Vid jämvikt var den 1000 och nu är den 1400. Detta beror på att den prisökning som regleringen orsakar gör det möjligt att erbjuda varan på marknaden med en större kostnadsstruktur. Det vill säga, de företag som inte kunde erbjuda varan till ett pris av 50 kan nu göra det när priset stiger till 70, eller så motiveras de befintliga företagen att öka sitt utbud.

I detta fall gynnas de säljare som kan sälja till det högre priset, genom att använda andra taktiker än marknadsbaserade, såsom personliga kontakter. Motsatsen gäller för köparna – vissa blir utan varan eller tjänsten, och de som fortfarande kan köpa får betala ett högre pris, vilket inte sker vid jämviktspriset. Säljarna är kanske inte helt nöjda med priset de får för varan, men vid detta pris blir marknaden tydlig, det vill säga de kan sälja så mycket de vill.

Minimipris under jämviktspriset

Om ett minimipris fastställs men det ligger under marknadsjämvikten, har det ingen effekt eller är inte bindande. Som det kan ses i grafen, om en minimiprisreglering på 30 fastställs, skulle den efterfrågade kvantiteten vara 1400 och den utbjudna kvantiteten skulle vara 600. Detta beror på att minimipriset inte hindrar säljarna från att höja priset och att konsumenter som är villiga att betala mer för produkten gör det. Marknadspriset skulle därför kunna stiga utan problem tills det når jämviktspriset, vilket i detta exempel är 50, där jämviktskvantiteten är 1000 enheter.