Priselasticitet för efterfrågan
Priselasticiteten för efterfrågan, eller efterfrågans elasticitet, är ett mått som visar hur mycket den efterfrågade kvantiteten förändras som en följd av prisförändringar. Det är alltså ett mått på konsumenternas känslighet för prisförändringar. Med andra ord mäter priselasticiteten för efterfrågan hur mycket mindre konsumenterna är villiga att köpa när priset ökar, eller omvänt, hur mycket konsumtionen ökar när priset minskar. Konkret är det ett tal som anger den procentuella förändringen i den efterfrågade kvantiteten vid en prisförändring på 1 %.
Hur beräknas priselasticiteten för efterfrågan?
Den beräknas som den procentuella förändringen i den efterfrågade kvantiteten dividerad med den procentuella förändringen i priset.
\[ \text{Priselasticitet för efterfrågan} = \frac{\text{Procentuell förändring i efterfrågad kvantitet}}{\text{Procentuell förändring i pris}} \]
Eftersom den procentuella förändringen av en variabel är förändringen i variabeln (slutvärde minus startvärde) dividerat med startvärdet, kan priselasticiteten för efterfrågan skrivas som följer:
\[ \text{Priselasticitet för efterfrågan} = \frac{\left( \frac{\text{Slutkvantitet} - \text{Startkvantitet}}{\text{Startkvantitet}} \right)}{\left( \frac{\text{Slutpris} - \text{Startpris}}{\text{Startpris}} \right)} \]
Där:
- \(\text{Slutkvantitet}\) är den efterfrågade kvantiteten efter prisförändringen.
- \(\text{Startkvantitet}\) är den efterfrågade kvantiteten före prisförändringen.
- \(\text{Slutpris}\) är det nya priset efter förändringen.
- \(\text{Startpris}\) är det ursprungliga priset före förändringen.
\[ E_d = \frac{\Delta Q / Q_i}{\Delta P / P_i} \]
Där:
- \(\Delta Q = \text{Slutkvantitet} - \text{Startkvantitet}\) är den absoluta förändringen i efterfrågad kvantitet.
- \(\Delta P = \text{Slutpris} - \text{Startpris}\) är den absoluta förändringen i pris.
- \(Q_i\) är startkvantiteten.
- \(P_i\) är startpriset.
Härifrån kan vi förenkla formeln genom att dividera de två bråken:
\[ E_d = \frac{\Delta Q}{Q_i} \div \frac{\Delta P}{P_i} \]
Vilket är detsamma som att multiplicera täljaren med inversen av nämnaren:
\[ E_d = \frac{\Delta Q}{Q_i} \cdot \frac{P_i}{\Delta P} \]
Slutligen, genom att generalisera för vilken kvantitet \( Q \) och vilket pris \( P \) som helst, får vi slutformeln:
\[ E_d = \frac{\Delta Q}{\Delta P} \cdot \frac{P}{Q} \]
Där \( \frac{\Delta Q}{\Delta P} \) är lutningen på efterfrågekurvan och \( \frac{P}{Q} \) justerar den relativa förändringen i termer av pris och kvantitet.
Exempel på beräkning av priselasticitet för efterfrågan
Anta att vi har följande två punkter på en efterfrågekurva:
- Punkt 1: \( (P_1 = 10, Q_1 = 100) \)
- Punkt 2: \( (P_2 = 8, Q_2 = 120) \)
Vi vill beräkna priselasticiteten för efterfrågan mellan dessa två punkter.
Först beräknar vi den absoluta förändringen i efterfrågad kvantitet (\( \Delta Q \)) och den absoluta förändringen i pris (\( \Delta P \)):
\[ \Delta Q = Q_2 - Q_1 = 120 - 100 = 20 \]
\[ \Delta P = P_2 - P_1 = 8 - 10 = -2 \]
Därefter applicerar vi dessa värden i formeln för priselasticitet för efterfrågan:
\[ E_d = \frac{\Delta Q}{\Delta P} \cdot \frac{P_1}{Q_1} \]
Genom att ersätta de beräknade värdena får vi:
\[ E_d = \frac{20}{-2} \cdot \frac{10}{100} = -10 \cdot 0.1 = -1 \]
Tolkning:
Priselasticiteten för efterfrågan är \( E_d = -1 \), vilket innebär att efterfrågan är enhetselastisk i detta avsnitt av kurvan. Detta betyder att en procentuell förändring i priset leder till en lika stor men motsatt procentuell förändring i den efterfrågade kvantiteten.
Eftersom den efterfrågade kvantiteten på en vara förändras i motsatt riktning mot priset, har den procentuella förändringen i kvantitet motsatt tecken jämfört med den procentuella förändringen i pris. Därför uttrycks priselasticiteten för efterfrågan i negativa termer, även om dess absoluta värde ofta används.
Det är också viktigt att notera att denna formel är en förenklad version som förutsätter små förändringar i pris och kvantiteter. För de flesta tillfällen är andra metoder för att beräkna elasticitet, såsom mittpunktsmetoden, mer exakta.
Bestämningsfaktorer för efterfrågans elasticitet
Det finns ingen universell regel eller en enda faktor som avgör elasticiteten för en efterfrågekurva, eftersom efterfrågan påverkas av ekonomiska, psykologiska och sociala faktorer som formar konsumenternas preferenser. Det finns dock vissa faktorer som särskilt påverkar elasticiteten.
Varor med nära substitut tenderar att ha högre elasticitet eftersom konsumenterna lätt kan ersätta en vara med en annan. När det finns ett nära substitut leder prisökningar till att konsumenterna köper mindre av varan och mer av substitutet. Om det däremot inte finns några nära substitut tenderar efterfrågan att vara mer oelastisk.
Nödvändighetsvaror tenderar att ha lägre elasticitet än lyxvaror eftersom det är lättare för konsumenter att avstå från eller ersätta en lyxvara än en nödvändighetsvara vid prisförändringar. Efterfrågan tenderar också att vara mer elastisk på lång sikt eftersom konsumenterna då har mer tid att anpassa sin konsumtion till prisförändringarna.
Elasticiteten för efterfrågan beror också på hur marknaden avgränsas. Smalt definierade marknader, eller marknader som specificeras mycket tydligt, tenderar att ha mer elastisk efterfrågan än brett definierade marknader. Anledningen är att det är lättare att hitta nära substitut för snävt definierade marknader. Till exempel, om vi mäter elasticiteten för fruktmarknaden jämfört med marknaden för äpplen, är fruktmarknaden sannolikt mer oelastisk än marknaden för äpplen eftersom det inte finns många möjliga substitut för frukt. Men om vi bara talar om äpplen kan vi lättare hitta nära substitut, som päron, eller avstå från konsumtionen till förmån för en annan typ av frukt.
Elastisk, oelastisk och enhetselastisk efterfrågan
När priselasticiteten för efterfrågan är större än ett säger vi att efterfrågan är elastisk eftersom den efterfrågade kvantiteten reagerar proportionellt mer på prisförändringar. Det vill säga att en prisförändring på 1 % leder till en förändring i efterfrågad kvantitet som är större än 1 %.
När priselasticiteten för efterfrågan är mindre än ett säger vi att efterfrågan är oelastisk eftersom den efterfrågade kvantiteten reagerar proportionellt mindre på prisförändringar. När elasticiteten för efterfrågan är exakt ett säger vi att efterfrågan är enhetselastisk eftersom den efterfrågade kvantiteten förändras i exakt samma proportion som priset. Sammanfattningsvis:
Elasticiteten för efterfrågan klassificeras på följande sätt:
- Fullständigt oelastisk: \(E_d = 0\) - Den efterfrågade kvantiteten förändras inte alls vid prisförändringar. Efterfrågekurvan är vertikal.
- Oelastisk: \(0 < E_d < 1\) - Den efterfrågade kvantiteten förändras proportionellt mindre än prisförändringen. En prisökning leder till en minskning i efterfrågad kvantitet, men mindre än proportionellt.
- Enhetselastisk: \(E_d = 1\) - Den efterfrågade kvantiteten förändras i samma proportion som prisförändringen. En prisökning leder till en lika stor minskning i den efterfrågade kvantiteten.
- Elastisk: \(E_d > 1\) - Den efterfrågade kvantiteten förändras proportionellt mer än prisförändringen. En prisökning leder till en proportionellt större minskning i den efterfrågade kvantiteten.
- Fullständigt elastisk: \(E_d = \infty\) - Den efterfrågade kvantiteten förändras oändligt vid en liten prisförändring. Efterfrågekurvan är horisontell.