Elasticiteter på kort och lång sikt

Efterfrågeelasticitet på kort och lång sikt

För de flesta varor och tjänster är priselasticiteten för efterfrågan större på lång sikt jämfört med kort sikt. Skillnaden beror på hur lång tid det tar för konsumenterna att anpassa sig. Det tar tid för konsumenter att ändra sina konsumtionsvanor. Till exempel, när bensinpriset ökar, minskar konsumenterna sin konsumtion endast marginellt på kort sikt, men på lång sikt skaffar de mindre eller mer bränsleeffektiva fordon eller köper en elbil.

I grafen är den blå linjen (KS) en efterfrågekurva på kort sikt, och den gröna linjen (LS) en efterfrågekurva på lång sikt. Observera att på kortsiktiga kurvan, när priset ändras, är förändringen i den efterfrågade kvantiteten mindre jämfört med vad som händer på den långsiktiga kurvan, som är mycket mer elastisk och där förändringen i efterfrågad kvantitet är betydligt större vid prisförändringar.

Efterfrågeelasticitet på kort och lång sikt för varaktiga varor

För varaktiga varor eller varor där konsumenterna har ett stort lager sker det motsatta: priselasticiteten för efterfrågan är större på kort sikt jämfört med lång sikt. Detta beror på att en prishöjning på kort sikt gör att konsumenterna skjuter upp köpet. Till exempel, om du planerade att köpa ett nytt kylskåp men priset stiger, är det troligt att du skjuter upp köpet. Samma sak gäller för fordon. På lång sikt däremot förlorar det befintliga lagret sitt värde – gamla kylskåp går sönder och bilar måste skrotas – vilket gör att konsumenterna till slut måste köpa nya. Därmed minskar deras priskänslighet, vilket resulterar i en lägre elasticitet.

Grafen visar hur efterfrågan på kort sikt (KS) för varaktiga varor reagerar i större utsträckning på prisförändringar jämfört med efterfrågekurvan på lång sikt (LS).

Utbudselasticitet på kort och lång sikt

För de flesta varor och tjänster är priselasticiteten för utbudet mycket högre på lång sikt jämfört med kort sikt. Den främsta anledningen är att företag på kort sikt har begränsade möjligheter att anpassa sin produktionskapacitet. Det tar tid att bygga nya fabriker, öppna nya kontor eller stänga befintliga verksamheter. Därför är företagens responskapacitet på kort sikt begränsad till att använda sina befintliga resurser, exempelvis genom att betala övertid till sina anställda eller låta fabriker och kontor vara öppna längre. På lång sikt har de dock större möjlighet att anpassa sig.

I grafen representerar den gröna linjen (KS) utbudet på kort sikt, och den blå linjen (LS) utbudet på lång sikt. Observera hur en prisökning på kort sikt leder till en mindre ökning av den utbjudna kvantiteten jämfört med samma prisförändring på den långsiktiga utbudskurvan. Detta beror på att en betydande prisökning krävs på kort sikt för att ge företag tillräckliga incitament att snabbt öka sin produktion. På lång sikt, däremot, möjliggör en högre anpassningsförmåga att en stor ökning av den utbjudna kvantiteten kan ske utan att priset behöver stiga lika mycket.

Inkomstelasticitet för efterfrågan på kort och lång sikt

Inkomstelasticiteten för efterfrågan skiljer sig också mellan kort och lång sikt. För de flesta varor och tjänster, som exempelvis livsmedel, är inkomstelasticiteten högre på lång sikt jämfört med kort sikt. När inkomsten ökar tenderar människor att konsumera mer, men att anpassa sina konsumtionsvanor utifrån den nya inkomsten tar tid.

För varaktiga varor gäller det motsatta – de har oftast en högre inkomstelasticitet på kort sikt jämfört med lång sikt. När en person får en inkomstökning tenderar denne att köpa nya varaktiga varor, såsom en ny bil eller nya hushållsapparater. Men när konsumenten väl har dessa varor byts de inte ut särskilt ofta. Som en konsekvens är inkomstelasticiteten för efterfrågan högre på kort sikt än på lång sikt.