Priselasticitet för efterfrågan och total intäkt
Efterfrågans elasticitet påverkar den totala intäkt som en marknad kan generera vid prisförändringar. När efterfrågan är oelastisk rör sig priset och de totala intäkterna i samma riktning; om priset stiger, ökar även intäkterna. När efterfrågan är elastisk rör sig priset och de totala intäkterna i motsatta riktningar; om priset stiger minskar de totala intäkterna. Om efterfrågan har en enhetlig elasticitet förblir de totala intäkterna konstanta vid prisförändringar. Låt oss se varför:
Totala intäkter och oelastisk efterfrågan
Kom ihåg att den totala intäkten är lika med priset multiplicerat med kvantiteten och att arean av en rektangel beräknas som basen multiplicerat med höjden. I grafen ser vi att när priset är 30 och den efterfrågade kvantiteten är 400, är den totala intäkten 12 000, vilket motsvarar summan av den blåa och röda arean. Basen på rektangeln som bildas av dessa två områden är 400 och höjden är 30. Därför ger multiplikationen av bas och höjd en area på 12 000.
Om priset stiger från 30 till 60, minskar den efterfrågade kvantiteten till 250. Den totala intäkten blir nu 15 000, vilket motsvarar summan av den blåa och gröna arean. Med prisökningen förlorar säljarna intäkter motsvarande den röda arean eller (400-250)30=4500, men de vinner den gröna arean eller 250(60-30)=7500.
Eftersom efterfrågan är oelastisk är förändringen i den efterfrågade kvantiteten vid en prisökning proportionellt mindre. Därför säljer säljarna nu färre enheter men till ett högre pris, vilket gör att de kan kompensera och överträffa värdet av de förlorade försäljningarna. Som en konsekvens minskar den totala intäkten med den röda arean men ökar med den gröna arean, som är större, vilket ger en högre total intäkt än före prisökningen.
Totala intäkter och elastisk efterfrågan
Men det motsatta sker när efterfrågan är elastisk. I detta fall, som kan observeras i grafen, är de totala intäkterna vid ett marknadspris på 30 lika med 700*30=21 000, vilket motsvarar summan av den blåa och röda arean.
När priset stiger till 50 minskar den efterfrågade kvantiteten till 300, vilket lämnar totala intäkter på 300*50=15 000. I detta fall minskar den totala intäkten när priset ökar, eftersom den elastiska efterfrågan gör att minskningen i den efterfrågade kvantiteten är proportionellt större än prisökningen. Därför säljer säljarna visserligen varje enhet till ett högre pris, men de säljer inte tillräckligt många enheter för att nå upp till eller överträffa tidigare totala intäkter.
I grafens exempel minskar den totala intäkten på grund av prisökningen med den röda arean, eller (700-300)30=12 000, och ökar med den gröna arean, eller 400(50-30)=8 000.
Slutsats: Samband mellan elasticitet och total intäkt
Eftersom elasticitet mäter hur den efterfrågade kvantiteten reagerar på prisförändringar, återspeglar den också konsumenternas förmåga att reagera på en prisökning. När efterfrågan är elastisk innebär det att konsumenterna kan svara på en prisökning genom att minska konsumtionen av varan, antingen genom att ersätta den med en annan vara eller genom att helt sluta konsumera den. Å andra sidan, när efterfrågan är oelastisk, har konsumenterna inte mycket förmåga att reagera, antingen för att det inte finns några nära substitut eller för att varan är en nödvändighet, bland andra skäl.