Korspriselasticitet för efterfrågan
Korspriselasticiteten för efterfrågan är ett mått på hur den efterfrågade kvantiteten av en vara förändras till följd av en prisändring på en annan vara. Det speglar att den efterfrågade kvantiteten av en vara påverkas av prisförändringar på andra varor. Mer specifikt är det den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet av en vara delad med den procentuella förändringen i priset på en annan vara.
Korspriselasticitet för efterfrågan och relationen mellan varor
Huruvida korspriselasticiteten för efterfrågan är positiv eller negativ beror på om varorna är substitut eller komplement.
Substitutvaror
Två varor är substitut när de konsumeras istället för varandra. Följaktligen är korspriselasticiteten för efterfrågan positiv när två varor är substitut, eftersom en prisökning på en vara leder till en ökning av den efterfrågade kvantiteten av den andra varan. Därför rör sig både den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet av vara 1 och den procentuella prisförändringen på vara 2 i samma riktning.
Komplementvaror
Tvärtom, när två varor är komplement, det vill säga att de vanligtvis konsumeras tillsammans, är korspriselasticiteten för efterfrågan negativ. Detta beror på att en prisökning på en vara leder till en minskning av den efterfrågade kvantiteten av den andra varan. Därför rör sig den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet av vara 1 och den procentuella prisförändringen på vara 2 i motsatta riktningar.
Hur beräknas korspriselasticiteten för efterfrågan?
Korspriselasticiteten för efterfrågan definieras som:
\[ E_{d, kors} = \frac{\text{Procentuell förändring i efterfrågad kvantitet av vara 1}}{\text{Procentuell förändring i priset på vara 2}} \]
Förändringen i efterfrågad kvantitet (\(\Delta Q_1\)) och pris (\(\Delta P_2\)) beräknas som skillnaden mellan slutvärdet och startvärdet. Det vill säga:
\[ \Delta Q_1 = Q_1^{\text{slut}} - Q_1^{\text{start}} \]
\[ \Delta P_2 = P_2^{\text{slut}} - P_2^{\text{start}} \]
Detta kan uttryckas i absoluta förändringar enligt följande:
\[ E_{d, kors} = \frac{\frac{\Delta Q_1}{Q_1^{\text{start}}}}{\frac{\Delta P_2}{P_2^{\text{start}}}} \]
Genom att multiplicera båda sidor av den ursprungliga ekvationen med \(\frac{P_2^{\text{start}}}{\Delta P_2}\) får vi:
\[ \left( E_{d, kors} \cdot \frac{\Delta P_2}{P_2^{\text{start}}} \right) = \left( \frac{\Delta Q_1}{Q_1^{\text{start}}} \cdot \frac{P_2^{\text{start}}}{\Delta P_2} \right) \]
Nu kan vi se att multiplikationen av \(\frac{\Delta P_2}{P_2^{\text{start}}}\) och \(\frac{P_2^{\text{start}}}{\Delta P_2}\) förenklas och tar ut varandra, vilket ger följande resultat:
\[ E_{d, kors} = \frac{\Delta Q_1}{\Delta P_2} \cdot \frac{P_2^{\text{start}}}{Q_1^{\text{start}}} \]
Här:
- \(\Delta Q_1\) = förändring i efterfrågad kvantitet av vara 1 (slutvärde minus startvärde)
- \(\Delta P_2\) = förändring i priset på vara 2 (slutvärde minus startvärde)
- \(P_2^{\text{start}}\) = startpriset på vara 2
- \(Q_1^{\text{start}}\) = startkvantiteten av vara 1
Denna formel är användbar för att beräkna korspriselasticiteten för efterfrågan med hjälp av data om förändringar i kvantiteter och priser.
Exempel på beräkning av korspriselasticiteten för efterfrågan
Vi ska nu titta på ett specifikt exempel för att beräkna korspriselasticiteten för efterfrågan.
Anta följande:
- Startkvantitet av vara 1 (\(Q_1^{\text{start}}\)): 100 enheter
- Slutkvantitet av vara 1 (\(Q_1^{\text{slut}}\)): 70 enheter
- Förändring i kvantitet av vara 1 (\(\Delta Q_1\)): \(Q_1^{\text{slut}} - Q_1^{\text{start}} = 70 - 100 = -30\) enheter
- Startpriset på vara 2 (\(P_2^{\text{start}}\)): 25 monetära enheter
- Slutpriset på vara 2 (\(P_2^{\text{slut}}\)): 20 monetära enheter
- Förändring i priset på vara 2 (\(\Delta P_2\)): \(P_2^{\text{slut}} - P_2^{\text{start}} = 20 - 25 = -5\) monetära enheter
Sätter vi in dessa värden i formeln får vi:
\[ E_{d, kors} = \frac{\Delta Q_1}{\Delta P_2} \cdot \frac{P_2^{\text{start}}}{Q_1^{\text{start}}} \]
Med de aktuella värdena:
\[ E_{d, kors} = \frac{-30}{-5} \cdot \frac{25}{100} \]
Beräknar varje del:
- \(\frac{-30}{-5} = 6\)
- \(\frac{25}{100} = 0.25\)
Nu multiplicerar vi båda resultaten:
\[ E_{d, kors} = 6 \cdot 0.25 = 1.5 \]
Således är korspriselasticiteten för efterfrågan 1.5, vilket innebär att en prisökning på 1% för vara 2 leder till en ökning på 1.5% i den efterfrågade kvantiteten av vara 1.
Detta visar att varorna 1 och 2 är substitut, eftersom en prisökning på en av dem leder till en ökning i efterfrågan på den andra. När korspriselasticiteten är positiv (som i detta fall, \(E_{d, kors} = 1.5\)), betyder det att varorna är relaterade på ett sätt där en prisökning på en leder till ökad efterfrågan på den andra.