Maximipris
Ett maximipris på marknaden är det högsta pris som en vara eller tjänst får handlas för enligt statlig reglering, det vill säga enligt lag är det inte tillåtet att sälja varan eller tjänsten till ett högre pris än det fastställda.
Graf för maximipris
I grafen inför regeringen ett maximipris på 30, vilket är lägre än jämviktspriset. Därför, när marknaden försöker nå detta pris, hindrar maximiprisregleringen det, och istället måste marknadspriset vara 30. Vid detta pris är den efterfrågade kvantiteten 1400, men den utbjudna kvantiteten är endast 600. Därför uppstår en brist på varan, representerad av pilen, som visar skillnaden mellan efterfrågad och utbjuden kvantitet, i detta fall 800.
Bristen uppstår eftersom de producenter som har högre produktionskostnader producerar mindre vid detta lägre pris eller till och med lämnar marknaden. I grafen är jämviktspriset 50, men på grund av regleringen får varan inte säljas för mer än 30. Å andra sidan, eftersom maximipriset är lägre än jämviktspriset, ökar den efterfrågade kvantiteten. Vid jämvikt är den 1000, men vid maximipriset är den 1400.
Eftersom den efterfrågade kvantiteten överstiger den utbjudna kvantiteten uppstår en brist på varan. Som svar på denna brist utvecklas andra ransonerings- och tilldelningsmekanismer. Dessa kan till exempel vara att begränsa mängden som en enskild person eller familj kan köpa, använda först-till-kvarn-principen, det vill säga köer, eller att säljare ransonerar varan och säljer den enligt sina egna intressen.
På grund av bristen som orsakas av maximipriset kan inte alla konsumenter som vill köpa produkten få tag på den. De som lyckas köpa den gör det dock till ett mer fördelaktigt pris. Samtidigt kan producenterna inte sälja allt de skulle vilja till jämviktspriset och påverkas därför, särskilt de som har högre kostnader.
Icke-bindande maximipris
Om maximipriset sätts över jämviktspriset påverkar det inte marknaden alls, vilket visas i grafen:
I detta fall ligger det maximipris som införts av regeringen över jämviktspriset. Följaktligen kan marknaden uppnå jämvikt genom utjämningen mellan utbud och efterfrågan, vilket innebär att maximipriset inte är bindande. I grafen, när maximipriset är 70, är den efterfrågade kvantiteten 600 och den utbjudna kvantiteten 1400, vilket skapar ett utbudsöverskott på 800. I detta fall är säljarna villiga att sälja till ett lägre pris och köparna att betala mer för varan, och eftersom det maximipris som införts av staten inte förhindrar detta, balanseras utbud och efterfrågan, och maximipriset har ingen effekt på priset eller den handlade kvantiteten på denna marknad.